Månadsarkiv: januari 2014

Stengrunden

Jag läste Bo Giertz bok Stengrunden (Kalliopohja) på finska och tyckte om det. Jag hade mina egna fördomar för boken. Bo Giertz är ju en bra teolog. Men varför blanda ihop skönlitteratur och teologi? Kan något gott komma från en sådan soppa? Det är ju bara Giertzfanatiker som kan tycka om sådana böcker! Och lutherdomfanatiker – du vet vad jag menar – sådana bekännelsetrogna ultraortodoxa lutheraner som har blivit fastnade i reformationstider och läser bara bekännelseskrifter.

Men denna bok var en stor överraskning för mig! En sådan överraskning att jag kommer att läsa den omigen på originalspråket och skaffa den till min egen bokhylla! Jag har ju haft starkare rötter i lutherdomen under två sista år. Men i Stengrunden kan man finna dem på nytt. Boken berättar tre berättelser av tre olika präster som jobbar på samma område under olika tider. Alla fyra representerar först olika teologiska inriktningar som inte tar Bibeln och traditionen på allvar. Men under deras arbete som präst blir de alla tvungen att fundera på  Gud och de fyndar skatter till exempel  de roseniuska texterna och reflektera på nytt deras förhållande till Guds Ord och till den själva Guden. Var och en måste kämpa med sina prästkragar. Vad betyder det att vara en präst?

Jag rekommenderar boken för alla människor. Den har också ett själavärdsligt grepp på saker. Den som har det svårt att fatta Guds barmhärtighet får tröst. Särskilt rekommenderar jag denna bok för dem som funderar på sitt prästkall. Har jag kallelse? Vill jag bli präst? Vad betyder det? Hurdan präst skulle jag vara? Vad tänker Gud på saken? Med biskop emeritus Eero Huovinens bok Pappi? är Stengrunden en bra kompis för sådana reflektioner!

kalliopohja

Annonser

2 kommentarer

Under bok, teologi

Hur skulle vi förmedla tro till unga idag?

Jag deltog i Perustas teologiska dagar i Finska Bibelinstitutet i Grankulla förra veckan. Där deltog jag också i Tomas Nygrens verkstad “Förmedling tro till unga idag” som lyfte fram några tankar om ungdomsarbetet i vår kyrka. Nygren jobbar som rektor i Johannelunds teologiska högskola.

Nygrens huvudpöäng var att vi måste svara på fyra olika behov av de unga:

Hur möter vi behovet av gemenskap?
Hur möter vi behovet av kunskap?
Hur möter vi behovet av upplevelse?
Hur möter vi behovet av utmaning?

Alla fyra dimensioner behövs i ungdomsarbetet. Det betyder att vi först måste etablera en gemenskap och en situation där det är möjligt att förmedla kunskap. Men inte bara kunskap räcker till. Vi behöver också upplevelser och utmaningar för de unga att de kan växa i sin tro. En bra exempel är hur alla fyra dimensioner träffas i skriftskolslägret. För elever erbjuds tre och möjligtvis alla fyra: gemenskap där det behövs inga masker för att dölja sig. Kunskapen erbjuds med många olika vägar. Lägret är upplevelserikt. Och sedan erbjuds också några utmaningar för eleverna, men mest träffar unga gruppledare dessa utmaningar så att de kan växa i sin tro och deras tro utmanas på ett uppbyggande sätt.

För Nygren kan detsamma ske till exempel i följande sätt:

Först att etablera en gemenskap där man trivs. Idag är normal process “belong” -> “believe” -> “behave” och genom genenskapen kan också sanningar etableras i vår relativistiska tid. I detta skede måste man göra att Lag och Evangelium blir synliga.

Sedan erbjuds kunskap genom berättelse och vittnesbörd. Berättelsen är en väg som öppnar världar för unga att åg in i och ger rum för att tillämpa det i ens eget liv. Där Lag och Evangelium blir begripliga. Och att något är ett berättelse menar inte att det är inte sant.

Sedan är det viktigt att man har plats för upplevelser. Upplevelser erbjuds till exempel genom lovsång, stillhet, förbön, nattvard osv. Där Lag och Evangelium blir verkliga. Och efter det är det viktigt att där finns också plats där det är möjligt att växa i ens tro. Det kan ske exempelvis genom utmaningar som teamuppdrag för att evangelisera – eller bättre, mitt tillägg – genom att göra rum för att uppbygga mässan tillsammans med församlingare! I utmaningar blir Lag och Evangelium föränkrade.

Från min egen synvinkel var Nygrens förslag tankvärda för alla ungdomsarbetare i vår kyrka. Vad jag kan tillägga är att ungdomsarbetets kärna måste vara att det fostrar unga i sin tro så att rötterna i Kristus (Kol 2:6–8) blir tillräckligt djupa så att då de flyttar till andra orter och gamla gemenskaper och sociala nätverk bryts tänker de det viktigt att söka till en ny gemenskap där ens tro kan växa och Lag och Evangelium verkar, i en ny lokalförsamling där Kristi död och uppståndelse firas i mässan varje söndag.

För mig var det svart att etablera mig i en ny gemenskap då jag flyttade. Jag måste säga också att kyrkan i något sätt inte hjälpte mig att finna en ny gemenskap. Kyrkan inte tog kontakt med mig på något annat sätt än bara med en informationsplakat som gav mig känna negativt i förhållande med kyrkan. Och om det kan vara svårt för teologi studerande att söka sig till en ny församling, hur mycket mera kan det vara svårt för en människa som redan har ett svagt förhållande med kyrkan att söka sig till en ny församling i ett nytt område där man känner sig ensam i början?

Rötterna måste vara tillräckligt djupa.

Teologiska dagar i Grankulla var jättefina och jag rekommenderar alla att delta i dem nästa år! För studerande är det också jättebilligt!

1 kommentar

Under kyrkan